Pojkeri pojkera

Det här med kläder till bebisar och barn, det är något av ett eget kapitel. Klädindustrins envetna försök att få oss att uppfatta olikheter mellan de små trinda, hyfsat könlösa varelser som kallas bebisar är ganska fascinerande. Insvängt och glitterbestrött till små flickor, krigiskt och mörkt till små pojkar. Fruktansvärt trist.

Det har skrivits mängder av smarta grejer om det här, och jag tänkte egentligen inte uppehålla mej vid det. Utan snarare konstatera att det som ter sej gulligt för någon (läs: mamman) kan te sej alldeles för flickigt för någon annan. Valter har en liten mössa som jag tycker att han är så fruktansvärt söt i. Den är lagom tunn, och knyts under hakan dessutom, vilket är sjukt praktiskt. Men. Den är härligt, yppigt rosenmönstrad.

En dam tittade in i vagnen när vi åkte buss, jag och Valter, och hon jollrade till mej "Åh så söööt hon är, vad heter hon?". "Han heter Valter", svarade jag. Damen ryckte till och utbrast "Nämen! Har mamma tvingat på dej en flickmössa!?".

Nåväl. Bebismössa som bebismössa tänker jag, och visst är han väl förtjusande? Eventuellt säljer jag in honom som reklammodell för turism i Dalarna.